- Lärare i yrkesämnen (karaktärsämnen på samtliga av gymnasiets 13 yrkesprogram) får söka legitimation, om de har lärarutbildning. Det gäller dock bara 60% av dem som undervisar i yrkesämnen. Legitimation är inget behörighetskrav och ingen ekonomisk hjälp ges till dem som vill läsa in lärarbehörighet.
- Lärare i estetiska ämnen (karaktärsämnen på gymnasiets estetiska program samt obligatorisk musik- och bildundervisning i grundskolan) får söka legitimation, om de har lärarutbildning och är anställda direkt av skolan de arbetar på. Hur många som är det vet jag inte, men en betydande andel (kanske majoriteten) av lärarna i estetiska ämnen är anställda av kulturskolan, som inte omfattas av behörighetskravet. Lärare som är anställda av kulturskolan eller av annan arbetsgivare (till exempel ett studieförbund) får inte ut någon legitimation, även om hela deras tjänst är förlagd till grundskolan eller gymnasiet. För att bli anställd i obligatorisk verksamhet krävs legitimation, men även om läraren har varit anställd av kulturskolan och jobbat i skolan i 40 år måste hen genomgå introduktionsåret för att få ut en.
- Lärare i modersmål (som alla elever med annat modersmål än svenska har rätt till) får söka legitimation, men det är inget behörighetskrav.
- Fritidspedagoger har visserligen ingen lärarexamen, men utför samma arbete som lärare i fritidshem och borde anses dugliga till att ansvara för undervisningen i den verksamhet de specifikt har utbildat sej för. Som jag har förstått det kan lärare i fritidshem (utbildade efter den förra reformen av lärarutbildningen) få legitimation, men fritidspedagoger kan det inte. Därmed blir fritidspedagogerna obehöriga att ansvara för undervisningen (all verksamhet) på fritidshemmen.
- Danspedagoger och dansare som undervisar på Kungliga Svenska Balettskolans yrkesutbildning och Svenska Balettskolans förberedande yrkesutbildningar kan inte få någon legitimation, eftersom de inte har lärarutbildning. Det är inte heller något krav för att vara behörig att undervisa vid utbildningarna.
Så vilka blir kvar? Jo, lärare i teoretiska ämnen samt idrott och hälsa (som är obligatoriskt i grundskolan och utgör ett kärnämne på gymnasiet). Med idrott och hälsa som undantag handlar legitimationsreformen alltså om att "höja statusen" för lärare i de ämnen som redan har högst status. Det handlar om att "säkra kvaliteten", men bara i de ämnen som anses viktiga, det vill säga de teoretiska. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: "Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har." (Luk 8:18)
Läs också:
2 kommentarer:
Hej. Följer din blogg med jämna mellanrum då jag tycker du tar upp viktiga ämnen och ger härlig inspiration till övningar. :) Ang status är det något jag pratat med många om i branchen. Statusen ska höjas, kvalitén ska säkras. Lång utbildning ska det vara som också är krävande. Pedagoger som redan jobbar måste komplettera sin utbildning men statusen vart tar den vägen? Lärare och de i sjukvården som gör mycket för samhället på många sätt vad får de för lön? ingen status där direkt.. medan man kan plugga kortare tid inom andra områden och tjäna skyhöga summor som tex försäljare. Jag tror att statusen faktiskt skulle höjas om yrket också fick ros för sin insats. Förr var lärare ett statusyrke vilket jag hoppas det kan bli igen. Att insatsen som görs syns och uppskattas. Man behöver inte katederundervisa och gå tillbaka i utvecklingen för att höja statusen men att höja uppskattningen och förtroendet för lärarkåren skulle sitta fint! Fortsätt kritisera och inspirera! :) //Linn
Tack, Linn, och välkommen hit! Jag känner inte precis att jag har låg status i samhället. Tvärtom känner jag mej ganska priviligerad som ljushyad, välutbildad och svensktalande. Men jag tror att om man ändå vill höja läraryrkets status är den enda vägen att sluta snacka skit om lärare hela tiden. Jag tror inte statusen sitter vare sej i lönen eller i legitimationen, utan i attityd. Jag har skrivit om det förut, men jag tror jag måste skriva ett inlägg till, för annars blir den här kommentaren jättelång.
Lönen är en annan fråga - och den är ganska komplicerad, tycker jag. Jag tycker nämligen inte att jag tjänar för lite. Kanske är det annorlunda om man har barn, men jag har redan mer pengar än jag behöver. Däremot stör det mej att de som jobbar med maskiner alltid tjänar mer än de som jobbar med människor. Jag känner folk som inte har hälften så mycket utbildning som jag, men som tjänar 10000-20000:- mer i månaden. Om det är längden på utbildningen som ska avgöra lönen (vilket ofta används som argument i fråga om läkares löner) har lärare lika lång utbildning som ingenjörer och bör tjäna lika mycket pengar.
Men, som sagt, mer om detta i ett separat inlägg.
Skicka en kommentar