På Moderna Dansstudion har Elin och jag valt att inte ha några speglar. Samtidigt som många av våra besökare jublar över det är det också många som frågar varför. Idag råkade jag läsa ett stycke, som besvarar den frågan bättre än vi själva hittills har kunnat göra (det är inte alltid så lätt att sätta ord på sina ställningstaganden):
"Extrinsic feedback is emphasised in the ballet class by the use of mirrors from which the dancer can check the correctness of his motion as if from the outside with the spectator's eyes rather than sensing the positions and movements. Another form of outside feedback is the teacher's remarks. One of the criteria of a good ballet teacher has been said to be that he makes lots of corrections. (Hammond 1993) This is based on the idea of teacher's expertise and control of the students learning. Teaching the vocabulary as the tradition knows it, is a necessity in ballet. That includes giving guidelines of correct execution. When overemphasised and with lack of trust to the student's possibilities to sense, to learn by perceiving himself moving, can lead to a situation in which the learner has to pay a lot of attention to the teacher's suggestions of corrections. Less time is left for personal searching through sensory information." - Paula Salosaari, Multiple Embodiment in Classical Ballet, s 33
(översättning finns längst ner)
I Moderna Dansstudions policy står att läsa: "Det finns många vägar till kunskap. Vi lär oss med hela vårt väsen; kropp, intellekt och känslor."Vi vill att dansen och lärandet ska vara en kinestetisk (kroppslig) process snarare än en visuell. Vi vill också ge mycket uttrymme för utforskande och upptäckter och lite mindre utrymme till imitation och försök att passa in i en given idealform. Vi ställer hellre frågan Hur känns det? än frågan Hur ser det ut? Därför jobbar vi så mycket med improvisation och därför har vi valt bort speglar.
I Moderna Dansstudions policy står att läsa: "Det finns många vägar till kunskap. Vi lär oss med hela vårt väsen; kropp, intellekt och känslor."Vi vill att dansen och lärandet ska vara en kinestetisk (kroppslig) process snarare än en visuell. Vi vill också ge mycket uttrymme för utforskande och upptäckter och lite mindre utrymme till imitation och försök att passa in i en given idealform. Vi ställer hellre frågan Hur känns det? än frågan Hur ser det ut? Därför jobbar vi så mycket med improvisation och därför har vi valt bort speglar.
Dessutom är det jätteskönt att inte behöva stirra på sej själv hela dagarna.
Min översättning av citatet: "Respons utifrån understryks i balettlektionen av användningen av speglar, där dansaren kan kolla korrektheten i sina rörelser liksom utifrån med åskådarens ögon snarare än uppleva positionerna och rörelserna. En annan sorts utifrånrespons är lärarens kommentarer. Ett kriterium för en bra balettlärare har sagts vara att han ger massor av korrigeringar. (Hammond 1993) Det baseras på idén om lärarens expertis och kontroll av elevens lärande. Att lära ut vokabulären så som traditionen känner den är en nödvändighet i balett. Det inkluderar att ge riktlinjer för korrekt utförande. När det överbetonas och i brist på tillit till elevens möjlighet att känna, att lära sej genom upplevelsen av sej själv i rörelse, kan det leda till en situation där eleven måste vara mycket uppmärksam på lärarens förslag till förändringar. Mindre tid blir kvar för personligt utforskande genom information från sinnena."
Min översättning av citatet: "Respons utifrån understryks i balettlektionen av användningen av speglar, där dansaren kan kolla korrektheten i sina rörelser liksom utifrån med åskådarens ögon snarare än uppleva positionerna och rörelserna. En annan sorts utifrånrespons är lärarens kommentarer. Ett kriterium för en bra balettlärare har sagts vara att han ger massor av korrigeringar. (Hammond 1993) Det baseras på idén om lärarens expertis och kontroll av elevens lärande. Att lära ut vokabulären så som traditionen känner den är en nödvändighet i balett. Det inkluderar att ge riktlinjer för korrekt utförande. När det överbetonas och i brist på tillit till elevens möjlighet att känna, att lära sej genom upplevelsen av sej själv i rörelse, kan det leda till en situation där eleven måste vara mycket uppmärksam på lärarens förslag till förändringar. Mindre tid blir kvar för personligt utforskande genom information från sinnena."
4 kommentarer:
Vilket väldigt bra citat och ett tänkvärt inlägg om lärande genom andra kontra lärande genom sig själv.
Mer diskussioner kring detta behövs i dansvärlden.
/Karin
Ja, verkligen! Därför skriver jag en bok om bland annat det nu. :)
Hmm. Jag förstår inte riktigt budskapet.
Personligen är jag i stort behov utav speglar när jag gör teknikövningar.
Jag behöver speglarna för att kunna se så att jag verkligen har rätt hållning i ryggen och magen och att mina knän har en bra placering (inte är överböjda eller pekar inåt eller utåt).
Jag älskar att stå längst fram för då kan jag verkligen göra en optimal teknikträning, vilket jag inte tycker är lika enkelt om jag står längre bak i klassen och inte ser mina rörelser.
Min lärare jobbar nämligen väldigt mycket med teknik för att förebygga skador.
MVH Jenny
Hej Jenny,
Jag är ledsen att jag har dröjt med att svara på din kommentar. Det är just det du beskriver, som är problemet jag försöker belysa. Att du är van att använda spegeln för att korrigera dej själv gör att du har svårigheter att veta om du gör rätt, när du inte har spegel. Istället för att lära dej tekniken inifrån din kropp har du lärt dej den genom din utifrånblick. Enligt mitt sätt att se det har du då inte riktigt lärt dej tekniken, utan främst att känna igen den utifrån. När du är på scen vet du inte vart dina knän pekar, eftersom du inte har någon spegel. Det är inte alls fel att träna mycket teknik. Tvärtom behöver vi tekniken för att kunna dansa både säkert (utan skador) och bra (uttrycka det vi vill). Men tekniken måste sitta i hela kroppen och inte bara i ögonen.
Skicka en kommentar